PROTOKOLL FRÅN IEEE-EMC FÖRENINGSMÖTE NR 38

Tid: Onsdag den 21 april 2004
Plats: Korrosionsinstitutet, SCI AB, Stockholm
Närvarande: 26 deltagare

1 Inledning, kort presentation Korrosionsinstitutet SCI AB - Lena Sjögren

Lena Sjögren inledde med en kort historik och presentation av Korrosionsinstitutet. Forskningslaboratoriet har funnits sedan 1970. Sedan 2002 har institutet även en filial i Frankrike. Korrosionsinstitutet har idag 45 anställda. Ägandeförhållandena är 60% intresseförening, 40% staten.

Institutets syfte är att bekämpa korrosion och minska kostnader. I dagsläget försvinner ca 90 miljarder SEK p. a. i korrosion.

Verksamhet:

Forskning och utveckling.
Uppdragsverksamhet och rådgivning.
Information och utbildning i samarbete med STF.
Standardisering

2 Mötesförhandlingar

2.1 Ordförande Leif Junholm hälsade välkommen

2.2 Protokollet från föregående möte godkändes

2.3 IEEE EMC hemsida

Det senaste mötesprotokollet blev utlagt för två dagar sedan, så hemsidan fungerar fortfarande inte speciellt bra. Ordförande ställde frågan om någon av medlemmarna skulle kunna tänka sig att fungera som webmaster för IEEE EMC, men ingen av de närvarande medlemmarna anmälde sitt intresse. Mötet beslutade därför att gå vidare med nuvarande lösning. Dessutom har vår nuvarande webmaster per telefon vid mötestillfället lovat bot och bättring.

2.4 Nästa möte

Styrelsen föreslog att nästa möte hålls den 22/9 på FOI i Linköping med temat ”Trådlös kommunikation”. En synpunkt från medlemmarna är att mötet även kan behandla ämnet elektromagnetisk terrorism. Styrelsen tar med sig detta förslag.

2.5 årets tredje möte

Styrelsens förslag är temat ”biologiska effekter och elöverkänslighet” med placering på arbetslivsinstitutet i Umeå. Preliminärt blir mötet tredje veckan i november. Önskemål från medlemmarna är att någon i så fall presenterar ICNIRP.

2.6 Mötesförhandlingarna avslutades

3 Nyheter och information från mötesdeltagarna, övrigt

4 Åldring av skärmfogar - Lena Sjögren, Korrosionsinstitutet

Lena Sjögren presenterade detta projekt som är en fortsättning på ett tidigare utfört arbete. Projektet handlar om skärmning av strålande- eller känslig utrustning med skärmade lådor där slitsar skärmas med någon form av skärmfog som kan korrodera. Det provobjekt som använts är en låda med lock där olika fogar kan testas. Mätningar har genomförts både i en liten låda med två skärmade utrymmen och i FOI:s modväxlande kammare.

De olika provobjekten har sedan utsatts för ett års väderskyddad (regn- och vindskydd) exponering i Stockholm. Miljön har varit ”hyfsat snäll miljö” men ändå tillräcklig för att det ska hända något.

Skärmningsegenskaperna hos de olika provobjekten beror på konstruktion (kontaktkraft, kontaktgeometri) och material. De olika mätmetoderna (närfält kontra MVK) stämmer väl överens.

Deltagare i projektet har varit SSAB, Nokia, FOI, CSM Materiateknik, ABB och LTG Keifor. Rapporten finns att köpa för 900 SEK (info@corr-institute.se).

Se vidare Lena Sjögrens presentation!

5 Visning/rundvandring Korrosionsinstitutet - Lena Sjögren och Martin Jönsson

Lena Sjögren och Martin Jönsson visade runt i Korrosionsinstitutets lokaler.

7 Elektrokemiska mätmetoder - Martin Jönsson, Korrosionsinstitutet

Martin Jönsson presenterade ett EU-projekt där de olika deltagande företagen tittar på olika aspekter kring magnesium (magnesiumlegeringar, mekaniska egenskaper, korrosionsegenskaper). Materialet blir mer och mer intressant för bilindustrin på grund av sin låga densitet som gör att man kan sänka vikten, vilket leder till minskad bensinförbrukning och minskad miljöpåverkan.

Se vidare Martin Jönssons presentation!

8 Undersökning av ekvivalensen mellan susceptibilitetstest utförda med många infallsriktningar respektive många frekvenser - Vanesa Isovic, FOI

Vanesa Isovic presenterade sitt examensarbete från Y-linjen som utförts vid FOI.

Vid mätning av känslighet varierar resultatet beroende på infallsriktning och polarisation. Det kan behöva 1000-tals mätningar för att hitta känsligaste riktningen, medan man oftast i praktiken bara kan mäta en. Detta leder till en stor risk för under- eller överprovning av objekten. Den värsta infallsriktningen varierar även med frekvens, och frågeställningen i det utförda examensarbetet är om man kan variera frekvensen istället för infallsriktningen med en metod som kallas frekvenssubstitutionsmetoden.

Undersökningen har gjorts med hjälp av 3 olika testobjekt; en avioniklåda, en arméradio och en testmissil. Mätningarna har utförts i frekvensområdet 0,5-18 GHz. Dessutom har en statistisk analys genomförts.

Slutsatsen är att frekvenssubstitutionsmetoden verkar fungera för alla frekvenser utom för objektens resonansfrekvenser.

Se vidare Vanesa Isovics presentation!

9 Är slutsatser från lågivå kopplingsmätningar applicerbara på högnivå RS-provning? - Magnus Höijer, FOI

Vid RS-provning av utrustning vill man gärna göra lågnivåmätningar eftersom resurser för högnivåprovning inte finns eller är mycket dyra. Tåligheten är starkt vinkelberoende.

I den här redovisade undersökningen har man använt sig av testobjektet GENEC som är en generisk missil (1m lång, 1 dm diameter). GENEC är mycket tät och läcker EM strålning i stort sett bara vid vingarna. Testobjektet innehåller analog & digital elektronik och kommunicerar med omvärlden via FOL.

Magnus presenterade två slutsatser:

Slutsats 1: Det är möjligt att teoretiskt förutsäga lobbredd och partiell direktivitet för typisk elektronikutrustning.

Slutsats 2: de teoretiska förutsägelserna är lika bra för lågnivå kopplingsmätningar som för högnivå RS-mätningar.

Se vidare Magnus Höijers presentation!

10 Skärmade aperturer? - Jan Carlsson, SP

Teoretisk beskrivning av aperturer och slitsar, samt teoretisk beskrivning av hur transmissionen kan minskas med olika resistans och utformning på slitsarna. Olika sätt att utforma slitsar mha korrugering diskuterades, och jämförelser mellan mätningar och beräkningar presenterades. Den geometriska utformningen gör att slitsens funktion blir frekvensberoende. Man kan öka bandbredd genom att göra olika många och olika djupa korrugeringar.

Åtgärder för att minska transmissionen:

Packningar fungerar bra.
Korrugeringar kan användas i vissa fall.
Det går att åstadkomma bredbandiga lösningar med korrugeringar.
Det går att göra numeriska beräkningar med god noggrannhet.

Se vidare Jan Carlssons presentation!

11 Betydelsen av magnetisk permeabilitet för skärmning - Torbjörn Karlsson, Emicon

Se vidare Torbjörn Karlssons presentation!

12 Summering

Leif Junholm summerade dagen och tackade alla föredragshållarna.

Vid pennan

Åsa Hamberg
Secretary/Treasurer
IEEE Sweden EMC Chapter